When it all has to come to an end. Last day at Ennis high school.
Sista dagen kom så plötsligt och alldeles för snabbt. Att behöva säga hejdå till alla var lika jobbigt som jag förväntat mig. Alla varma kramar och lednsa ansikten gjorde så jag gång på gång nästan brast ut i gråt. Jag höll det inne halva dagen men när jag såg Elli i korridoren så brast det för båda två. Vi bara stod där mitt i korridoren en lång stund och kramade om varandra samtidigt som vi torkade bort varandras tårar. Det var så känslomässigt och bland det jobbigaste jag någonsin gått igenom.. (då viste jag inte vad som väntade mig på flygplatsen) Tog bilder med vänner i de olika klasserna men också bilder med rektorerna och endel lärare.
Elli och jag sa inte så mycket på vägen hem. Det fanns inga ord som skulle kunna göra det mindre smärtsamt.
Abbie hade sett oss gå på uppfarten så hon mötte oss i dörren och gav oss båda en kram och då brast det igen. Vi stod en lång stund och kramde om varandra. Usch det finns inget posetivt att säga om den här dagen så jag slutar nu.
I made it! One school year in america, wihuuu ( förmodligen den ända glada stunden på hela dagen, förutom alla falska leendena på korten)
Mr turney. Very interessting and kind.
One of my favroite class. All my lovely girls in one class.
Rektorerna som mest gick runt och såg till att man var rätt klädd, thank you god att jag var i dresscode denna dag.
Mitt bord i Engelskan, super söta tjejer!
Three of the best guys ever.
Melany
Elli skickade den här till mig. Hahha jag satt och grät på bussen och då tog Elli min hand som tröst. Visste inte att hon tog kort på det men det är ett litet fint minne.
Trackback
