homesick and really happy at the same time
Nu ikväll var jag ledsen. Har ganska mycket hemlängtan. Det är jättekonstigt för ibland är jag på jättebra humör medans andra dagar är jag väldigt nere och skulle ge allt för en kram av min mamma. Men så kom Abbie in i mitt rum för att fråga någonting och såg då att jag var ledsen. Hon har ett så himla stort hjärta. Det hjälpte jättemycket att prata med henne och hon är så himla stöttande. Visste ni föresten att katterna de har här alla räddade utav dem från att dö? De har alla blivit dumpade på vägen där vi bor. De har räddad jättemånga fler katter men har gett dem till vänner och bekanta eller satt in en annons i tidningen. De gör väldigt mycket mer saker för att hjälpa andra, de inspererar verkligen mig.
Även fast jag är väldigt lyckligt lottad mår jag ibland som jag mår. Det är stressigt att börja i en ny skola utan några vänner, där alla bara ser dig som en utbytesstudent. Helt nya regler och ett annat språk. Jag har träffat många riktigt trevliga personer. Men det är svårt att skaffa vänner, svårare än jag trodde det skulle vara om jag ska vara ärlig. Men som sagt jag har mött några riktigt trevliga personer och får bara hoppas att jag fortsätter tycka samma sak så man kan börja bygga en relation.
Det är dessutom jättesvårt att vara ifrån alla vänner när jag vet att inte de mår bra. Det största i-landsproblemet jag har här är att jag saknar min iphone.. haha. Skulle vilja skicka sms och ha alla nummer :( Men klarar jag mig utan er klarar jag mig utan min iphone.
Hoppas ni har det bra. Jag har! Bara inte hela tiden.
Kommentarer
Postat av: Frida
<3
Trackback
